FÖRSTA ADVENT.
Idag har vi faktiskt. Tro det eller ej. Julpyntat. Vi gillar ju inte julpynt så mycket. Men det blev fint. Nu ska jag tända typ tusen ljus och slappa på soffan.
PIN CURLS.
Det blev inte så bra. Om man lägger ner mer energi och låter de sitta i längre blir det nog bra. Jag återkommer.
SKURATANT.
Man skulle kunna tro't. Men nä. Idag är jag lite osams med mitt hår. Bad hair day. Skulle man kunna säga. BIG TIME. Så nu har jag eftersom jag har öite tid över (not) gett mig i kast med det här med Pin Curls. Lätt faktiskt men resultatet återstår att se. Återkommer. Kanske. Om det blev bra.
DAG TIO.
Dag tio. På en typ tretton gånger så lång utmaning. Målet med utmaningen håller jag för mig själv ett tag.
UPPDATERING.
Kanske lite omodernt. Men det är sån jag är. Bland datorer, digitala dokument och sociala medier är jag ändå barnsligt förtjust i papper och pennor. Det är vackert. Idag har jag alltså uppdaterat min omoderna pappersbaserade dagbok. Pju.
MR. OWL.
Mister uggla har fått sällskap. Av en bebis. En sovande bebisuggla. Så himla nöjd med mina ugglor.
SYJUNTA.
Jag har haft syjunta här på morgonen. Med mig själv. Eller ja, den minsta flickan var ju med såklart. Hon är inte till så mycket hjälp bara. Uppläggning av byxor stod på dagens agenda. Blev asbraaaaa!
THE QUEEN OF HTML.
NUMMER TOLV
(Detta är en historia om den minsta i familjen. Vill du inte läsa om det? Sluta!)
HON SOM GÖMMER SIG.
Sist men inte minst. Eller jo faktiskt minst. I alla fall till längd och bredd. I alla fall i vår familj.
En dag lekte den minsta flickan på golvet. Jag gick ut i köket. När jag kom tillbaka VAR HON BORTA! Nojjiga mamman hann ju tänka både det ena och det andra. T.ex. Vem har stulit? Det var liksom helt tyst också. Men sen såg jag ett par små händer titta fram.
Så här går det alltså när man bara kan krypa baklänges...
THE HAIR OF THE DAY.
Ganska nöjd att jag på första försöket lyckades få till en hårsnurr. Kanske aningens ruffsigt.
THE BBT.
På menyn står nyaste avsnittet av The Big Bang Theory, lite pepsi med sugrör och glass med hjortronsylt. M! m! M!
NUMMER ELVA
Det här är ett svårt inlägg att skriva. Egentligen skulle jag behöva göra en ljudfil alternativt rota fram mina fonetikböcker och klura ut det där med accenter och skit. Men. Det blir inget med det.
Vi har alltså en uttalstvist i vår familj. Det är jag och Henrik som har den här tvisten. Den minsta flickan hon pratar inte så mycket. Den här tvisten handlar om uttalet av ordet förmiddagen. Henrik han säger typ föööööörmiddaaaa'n och jag säger typ fÖrmiddA'nn. Faaaattaaar duuuu? Som sagt sketasvårt att förklara. Henrik påpekar varje gång jag säger det här ordet.
- Nääääär sa du att vi skulle vara där?
- På fÖrmiddA'nn.
- Men nääääär skulle vi vara där?
- På fÖrmiddA'nn.
- Men alltså när ska vi vara där sa du?
- På fÖrmiddA'nn, aaaa men LÄÄÄÄGG AAAAAV!
Efter åtskilliga samtal av denna karaktär har vi kommit överens om att inte vara överens. Ingen säger rätt. Ingen säger fel. Fast. Det är nog jag som säger fel. Men jag kan ju inte ändra mig nu ju. Lite stolthet har jag allt.
POPSPOPSPOPS!
Det är med den här längtan precis som med satsunaslängtan. Det är en sådandär längtan som jag har nästan hela året utan att egentligen veta om det. Men man kommer på det när dagen är inne. VINTERSTUDION! I. Love. Vinterstudion. Nu behöver jag inte gå ut på hela vintern.
NUMMER TIO
TRADERAJUNKIEN.
Ibland känns det som att jag är beroende. Jag behöver inget. Men. Jag måste komma på något. Något jag kan köpa. Jag vill buda på något. Jag vill vinna något. Traderajunkie. Men. Det är nog ingen fara. Det är bara ibland. Fast ganska ofta ändå. Men. Jag blir lite snål. Ska jag köpa något då måste asabilligt. Annars kan det lika gärna vara.
Mitt senaste fynd. Ett par asasnygga Levis, 533. Etthundrafemtio pix. Med frakt. Satt som en smäck. Kanske lite små i midjan. Men som Henrik uttryckte det, då får du väl ordna till det. Hmmmm..... Men iallafall, asasnygga Leeevajs.
PYSSEL.
På en torsdag!? Jo men visst. Med några lådor, presentpapper, en sax och lite lim. Voilà! Fult blir fint. Bild 1, fult. Bild 2, fint. Me love återvinning.
NUMMER ÅTTA
ROSEN I NOVEMBER.
På vår framsida. I rabatten. Där har det nu i veckan slagit ut en ros. Jag kan ju förstås inget om blommor. Men. Det måste vara konstigt. Men och andra sidan. En kille på Gotland fick ju nyplockade smultron på sin födelsedagstårta här om dagen. Vad. Är. Det. Med. Vädret?
NUMMER SJU
Min för tillfället absoluta favoritreklam. Reklamen för postkodlotteriet/postkodmiljonären. Följande är en dialog som ofta reciteras hemma hos oss. Eller det är snarare en monolog eller en monologisk dialog. Jag läser alltså upp den själv. Oftast för mig själv. På grymt bred stockholmska. Sen skrattar jag.
- Beeeeeerrrrrrra!
- Guuuuuurrrrrrra!? Va göööööör du hääär?
- Ja boor här.
- Aaaa du hyyyyr på slottet?
- Nä, det e mitt.
- Läääääägg aaaav?
- Jo det e säkert. Ja e vrååååålrik.
- Hur gick de till?
- Jo ja fick meeejl från.......
Om du har missat reklamen. Kolla här. Scrolla ner lite för att titta.
Beeeeeerrrrrrra! Guuuuuurrrrrrra!? Ja e vrååååålriiiik! HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!
NUMMER SEX
HON VARS MAMMA SPÖAR HENNE I WORDFEUD.
I Familjen Thunberg - En följetong om vad som händer och fötter.
Del 2
2000 eller 2001 köpte mamma familjens första mobiltelefon. Ganska sent. 2001 fick familjen Thunberg äntligen internet. Ganska sent. 2006 köpte pappa sin första mobiltelefon. Ganska sent. Den används dessutom ganska sällan. 2007 kom den första microvågsugnen in på Hagavägen i Köping. Ganska sent. Jag är alltså inte uppväxt i någon högteknologisk familj. Nej. Den är snarare teknikfientlig. För några månader sedan ringde mamma.
Jag blev lite förvånad. Jag beställde en. Jag försökte få mamma att spela wordfeud med mig. Hon ville inte. En dag fick jag ett sms. (Jag har visat det förut.)
NUMMER NIO
ZLATAN OCH GULDBOLLLEN.
Som en chock. Som om björnen helt plötsligt skulle börja bajsa i skogen. Helt oväntat. På årets fotbollsgala. Zlatan får guldbollen. Det är så otippat att Jonas Gerdell till och med skrivit några tänkvärada ord om det i sin bok, har man inget liv får man köpa sig ett som alla andra. En bok som jag nog förövrig ska läsa. Iallafall..
och varje november ger vi Zlatan en guldboll.”
NUMMER ETT TILL FEM
SNORET FLÖDAR. KRÄKETS ÅTERKOMST. FAMILJEN SOM INTE SOVER. LIGGSÅREN FRÅN MARS. SOFFAN SOM SITTS SÖNDER.
Summa summarum. Vi är sjuka. Forfarande. Eller på bättringsvägen faktiskt.
Det ena leder liksom till det andra. Snoret gör att vi inte sover så bra på nätterna. Att vi inte sover så bra på nätterna gör att vi ligger mycket på soffan på dagarna. Detta medför liggsår. Detta medför också att soffan som är relativt ny känns ganska gammal. Den är liksom ganska mjuk in mot ryggstödet.
De här sysslorna gäller enbart den feminina sidan av familjen. Den maskulina. Ja, han sover som en stock på nätterna och jobbar som ett djur på dagarna. Trots snor.
Over n' out.
TOPICS.
Haha! Det började som ett skämt, tro mig. Men jag tror sjutton att varje lite rubrik ska få sig ett inlägg. Jo men så blir det.
Så håll ut kära läsare. (Det är bra med kära läsare eftersom det är både singular och plural samtidigt.)
Laters!
VARDAGSLYX.
Var nyss på affääääärn. Köpte 1,5 liter pepsimax. En liter blåbärssoppa. Två enochenhalvliters glasspaket, päronsplitt och lakritspuck. Och kanske det bästa av allt. Lunch. En Billys panpizza orginal. Jag är ju en såndär äcklig människa som tycker att Billys är fantastiskt gott. För att inte tala om Mister Gorby. M! m! M! Av min shoppinglista att döma kanske ni förstår vad det handlar om. Vardagslyx. Eller snarare kureringslyx. När man är sjuk ska man äta det man är sugen på. Det är en regel jag gärna tar fasta på. Dags att micra lite. Laters!
